från och med du

Jag är tamefan toklack. För det första vaknar jag av att jag sakta typ kvävs i mitt egna slem. Medans jag satte på kaffe snikade sig Orre in i duschen JAG LACKAR.

Det slog mig för en stund sen hur mycket jag faktiskt saknar Södertälje och Stockholm. Kan det vara för att den förra sommaren va så underbar och jag spenderade den just där, är det alla människor där som gär städerna så speciella för mig, eller är det bara så att jag saknar STÄDERNA (trodde aldrig då menar ALDRIG att jag skulle säga att jag saknade Södertälje) Men jag gör det. Kanske är det stämningen, kanske är det alla vänner. Vad det än är så saknar jag det.

Den pirrande känslan som ifinner sig i magen när man glider in i Stockholm, den överväldigande känslan av lycka som kommer över en när man sitter i goda vänners lag och skrattar i humlan, den hisnande utsikten från mosebacke eller den totala eurofi som infinner sig när man står och studsar på dansgolvet, eller det underbara i att möta solen en morgon i nybrokajen plasserad i taniga armar.


Vad det än är. Jag saknar det. Jag saknar er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback